Jag hjälpte min vän Minna på hennes sons sex års kalas idag. Fjorton barn och festfeelis hos alla. Det var roligt att se ett typiskt pojk kalas och jag kan lugnt säga att jag förstod noll av alla leksakerna och ninja gos som han fick i present. Menb det som skrämde mej var då Minna sen efter kalaset sa att en av pojkarna som var typ sju år hade pekat på en annan pojke, som är latinamerikan, och sagt " detdär är min fiende" . Inget mer gjordes av den kommentaren men så jälvla synd och så jävla low class att en liten pojke skall kalla en annan för sin fiende. Skulle jag ha ställt frågan varför skulle han inte ha kunnat berätta varför. . . Katja sa också att en dag de varit ute och gått så hade nå flkickorn kommenterat att Mio var ett negerbarn... Det är synd så synd.
Men till något roligt igen. Jag tycker det är härligt då Nepele vartje morgon och kväll säger mamma jag älskar dej och kramar om hårt. I butikskön, ute mitt i en lek eller annorsbara närsomhelt kan hon komma och säga det och det känns som om man fått månen från himlen!
Jag älskar mamma, jag älskar daddy och jag älskar Nalani.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti