Sitter och tittar på ett program om finska kvinnoturister som åker till Gambia för att hitta unga män. Beachboysen intervjuas och hela tiden ser jag framför mej de strandpojkarna jag träffat i Mombasa. Deras jobb är att charma turister och få dem att betala för deras mat mm under turistens vistelse i landet. Tufft jobb!
Ifall jag aldrig berättat för er flickor hur mamma och daddy träffades så kan jag nu berätta att det
inte var på nån strand nånstans i Afrika.
Jag hade redan flera år innan Jonathans ankomst hängt med öst afrikanerna i Vasa. Jag hade besökt Öst afrika 3 gånger innan vi träffades och jag hade hittat ett hem i Kenya.
Daddy kom till Finland för att studera och vi träffades (som så typiskt) på en fest.
Det att vi är lika gamla gör kanske att jag inte fått känslan att folk tror att jag är "en av dedär turistfällorna". Men nog finns det ju finnar som har sina misstankar om mångkulturella förhållanden men det är bara att ignorera. I dagens läge finns det allt fler mulatt barn men ännu också diskrimineras de. Jag hoppas att vid det laget som ni läser detta så har världen accepterat olikheterna!
Dethär blev ett allvarsamt inlägg...
 |
| mombasas beachboys lärde mej akrobatik |