Tankar om tonåren

Eftersom jag fyllde hela tjugofem år i vintras så är jag jätte nostalgisk av mej. Idag har jag suttit och gått igenom alla gamla fotoalbum. Jag har alltid varit en stark person och jag har gått genom olika faser i livet och tillslut hittade jag hem. Samtidigt som jag var ordförande i elevkåren, jobbade flitigt sedan jag var fjorton bast och kom bra överens med de flesta lärare så var jag en riktig tonårs rebell. Jag har testat gränser men jag har ändå alltid haft förståndet med mej fastän mina föräldrar kanske inte alltid håller med om det. Jag ser redan nu att våra flickor har starka personligheter och de är två starka blivande kvinnor. Med allt som jag och Jonathan har i bagaget från våra dagar i tonåren tror och hoppas jag att vi kan guida flickorna genom deras. Jag vill att de skall göra misstag men jag vill att de skall kunna leva med dem och växa.  Jag önskar att vår relation alltid kommer förbli öppen och att våra döttrar vågar öppna sej och dela med sej av sina liv med oss föräldrar. Jag hoppas vi kan vara konsekventa och förstående. Men mest av allt önskar jag att vi inte glider isär.
Jag har fått stå på egna ben och testa mina vingar och det är jag tacksam för att mina föräldrar har låtit mej växa självständigt men inte utan gränser. Mina föräldrar visste alltid namnet på mitt umgänge och de körde mej till och från fester för att se var när och hur. Visst har jag druckit alkohol i mängder men jag kom rätt snabbt på att jag har roligare utan ! Sedan nyåret 2004 har jag inte druckit alkohol, mest för att saft är godare och alkoholen smakar piss. Här hemma dricker vi inget heller ibland kan Jonathan ta en sk. bastu öl men ingen super här och jag hoppas flickorna tar mall av oss.
Jaja ... det ska bli intressant att se hur livet är om tio år. Mycket beror väl också på var vi bosätter oss. Mest undrar jag över hur flickorna kommer se ut, vilken stil kommer de att ha?!

Dessa bilder bjuder jag på från 2004-2007 (15-20år)

050607 hittade jag hem